Anne; Församlingen finns överallt

Nästa kvinna ut är Anne Grudeborn! Hon är en sån där som jag är nyfiken på. Som just nu är en pastor på en lägergård (hur gott låter inte det?) Som jag träffat några gånger över otippade middagar och haft galet kul med, och sen längtat efter att vi ska få chans att prata så mycket mer för de samtal vi hunnit med har innehållit så mycket klokskap. Här är Annes brev till kyrkan! 

Hej kyrkan!

Nu slog det mig! När jag satt och kollade facebook lite slött. Jag vill visa dig två uppdateringar som låg precis efter varandra av två olika människor: ”Så skönt att i tysthet få måla sina inre bilder. Allt i livet har en mittpunkt. Guds famn omsluter oss”. ”Köpt ny hatt till Lisa Svensson, hon är så fin” Vad var det då som slog mig, jo att dina församlingar måste få rymma så många olika personligheter. Människor som tänker på hatten de köpt till sin väninna och människor som tänker på sin inre bild och Guds famn. Vi möts i dina församlingar med det som vi bär med oss och vi kommer från så många olika håll och förhåller oss och uttrycker oss till livet på så många olika sätt.

Jag brukar tänka att församlingen finns överallt där alla medlemmar bor och lever sina liv. Jag tror egentligen inte att vi kan skilja på och separera våra liv från församlingen när vi en gång tagit ett kliv in i den. Vi lever församling hela tiden var vi än befinner oss. Ibland möts vi och lever församling tillsammans men oftast så lever vi församling på olika håll. På samma sätt tänker jag när det gäller att fira gudstjänst. Vi möts en stund, ofta på söndagar och firar tillsammans. Vår tjänst för Gud försvinner ju inte för att vi efter ett tag går åt var sitt håll. Vi finns i ett ständigt gudstjänstfirande precis som vi ständigt lever församling. Livet hör ihop, det går liksom inte att separera.

Det jag också tänker är viktigt, det är att man inte väljer bort mötet i gudstjänstfirandet med andra församlingsmedlemmar. Att mötas i gudstjänstfirande är missionerande och evangeliserande i sig. När man går till gudstjänst i kyrkan eller någon annanstans så visar man andra människor att det är något man prioriterar i livet, både för andra människor som kommer på gudstjänsten och för grannar och människor runt om. Tänk att vi alla, som finns i en församling, kan vara med att missionera och evangelisera bara genom att mötas i vårt gudstjänstfirande.

Jag är rädd att vi ofta gör det för svårt för oss. Tänker in oss i för stora perspektiv som blir väldigt svåra att nå, kanske så svåra att vi ger upp. Jag tror att det är väldigt enkelt att få fatt i Gud och förstå att Gud har en mening i alla människors liv. Om nu varje människa är skapad av Gud så bär ju varje människa redan på del av Gud i sig. Gud vill att vi skall göra gott mot varandra och Guds skapelse. Jag tror att det är så barnsligt enkelt som att det goda i oss som talar och lockar på vår uppmärksamhet när det gäller andra människors väl och vilja att ta hand om vår värld, är Guds röst i oss alla. Följer vi det goda i oss som talar så följer vi också Guds röst. Kan man på något sätt acceptera att det goda i mig är Guds röst som talar så kan jag också på ett enkelt sätt förhålla mig till vem Gud är och vad Gud vill med mitt liv. Jag kan liksom få tag i Gud jag kan få tag i Guds existens. Och jag tror att det är så viktigt att människor i vårt land kan förhålla sig till vem Gud är och att Gud är relevant i våra liv.

Du som är med i en församling, hoppas att du förstå hur viktig du är! Både när du möter andra människor i församlingen för en stund i ditt gudstjänstfirande men också när du lever församling där du finns i ditt liv. Jag hoppas att det finns människor som talar både om Guds famn som omsluter oss och hatten som lyser upp tillvaron, i din församling. Jag tror att församlingen där vi möts skall få spegla livet och livet skall få spegla församlingen där vi möts.

Förresten jag som skriver heter Anne Grudeborn och du Kyrkan, har funnits i min närhet hela mitt liv. Man, hund, utflugna barn med tillhörande barnbarn är en ständig rörelse i mitt liv. Dom senaste åtta åren har jag haft anställning i en av dina församlingar, S:t Jakobs församling i Göteborg. Där har jag precis avslutat min tjänst och nu fortsätter jag min pastorstjänst på Västkustgården som är en lägergård i Lerkil utanför Kungsbacka. Där är vi precis i början av en process som vi hoppas leder till en nyplantering av en församling i Lerkil.

Tack för att jag fick dela några av mina tankar.

Anne