Är det nån som inte påverkar?

Läser turerna kring vår nya arbetsmarknadsminister Elisabeth Svantesson. Fascinerande. Hon har visst en bakgrund i Livets Ord och Ja till Livet.

Jag tror jag har träffat Elisabeth några gånger. På ett gäng företagsmingel i Örebro och så. Vi är vänner på Facebook, på tal om hur man tänker om nätverk där. Jag har ett gott intryck av henne. Vi delar inte partitankar och har massa olika åsikter i en massa frågor. En del av det vet jag, annat gissar jag mig till, kanske påverkad av partifärgen. Min spontanta tanke är att hon blir en väldigt bra arbetsmarknadsminister.

Men så är det ju det här med religionen. Hur kommer det sig – i vårt lilla Sverige – att så fort någon aktivt bekänner sig till en religion så är det så galet uppseendeväckande? Vad är det med den grejen? Folk över hela världen är religiösa och – nej – det är inte människor som inte vet nåt om modern civilisation. Det är inte förtryckare som ser ner på andra och vill manipulera för allt vad de orkar. I varje fall inte i större utsträckning än i övriga grupper i samhället. Nötter finns det överallt. Men religion får faktiskt i många länder vara en bärande pelare i samhället, på positiva vis. Inte som en styrande del i regeringsapparaten, men som en del av civilsamhället som får betyda mycket för många.

Varför är vi så hysteriskt stolta över att vi är så sekulariserade i det här landet?! Och varför tror vi inte att sekulariseringen i sig också påverkar oss?

Det verkar som att att den som inte bekänner sig till en specifik religion anser sig inte tro nåt specifikt alls (?) och vara en som inte påverkar/ låter sig påverkas när det kommer till värderingar medan den som är troende av nåt slag anses ha en gömd agenda av nationell manipulation i bakfickan. Som att den personen per automatik smidde planer om världherravälde.

Tänk om vi skulle bedöma även den religiöse efter åsikter, tankar och den öppna agenda man visar? Tro den om att vilja gott för andra på deras villkor. Vi har alla möjligheten att påverka vår omvärld. Vi är alla påverkade av arv, miljö, förebilder och intryck. Låt oss göra det bästa vi kan av det vi har runt oss. Och låt oss sluta misstänkliggöra andra, se till den faktiska agendan!

Vad gäller utnämnandet av en minister tycker jag det är mer givet att se till vilket parti personen representerar och vilka frågor den säger sig vilja driva. Min tro påverkar förstås mitt liv och mina ställningstaganden. På samma sätt som ateisten och buddisten påverkas av sin tro. Men det jag vill göra och åstadkomma i olika sammanhang upplever jag mig kunna vara ganska tydlig med. Döm mig efter det. Inte efter vad någon pingstvän du hade i parallellklassen på högstadiet nån gång sa till dig, som så ofta verkar vara fallet.  De flesta av oss är nog faktiskt vuxna nog att skilja på saker i tillvaron, så även de religiösa.

Ska vi ge även Elisabeth Svantesson möjligheten att berätta om vad det är hon vill? Deal? Och ska vi komma ihåg att vi alla faktiskt påverkar andra, oavsett vad vi bekänner oss till för tro i tillvaron?

Uppdatering: Dagen har gjort en intervju med Fredrick Federley i frågan, och han säger bland annat att han blivit ratad av andra medier för att han inte ville bli upprörd över Svantesson. Säger nåt intressant om media, tycker jag.