Människovärde vs djurvärde?

Man ska väl inte ge sig in i getingbot. Men människan skrämmer mig ibland. Såg – i efterhand – Kallas Faktas inslag om Parken Zoo i Eskilstuna. Om den påstådda misskötseln av djur och lögner från cheferna och sånt.

1. Jag kan ingenting om djur och är inte särskilt intresserad heller.

2. Min man som av nån konstig anledning kan en massa om djur rycker inte nämnvärt på axlarna över det han såg, men ganska lite info hade han en massa ganska logiska förklaringar på saker. De kan vara rätt eller fel, men de verkar tillräckligt smarta för att de inte går att idiotförklara folk på Parken Zoo utifrån den knappa infon i inslaget.

3. Om ett barnprogram kom till mig och frågade om uthotningshotade djur skulle jag nog också svara lite mer tillrättalagt än om ett granskande samhällsprogram dök upp. Parken Zoos chef fick i första intervjun veta det förstnämnda, i andra intervjun blev hon påhoppad av Ekdal.

Nåväl. Parken Zoo kan ha gjort hur fel som helst här, och de verkar dessutom vara beredda att reda upp det. Men människor skrämmer mig när jag ser eftermälet. På Parken Zoos Facebooksida föreslår människor att Helena Olsson, parkens chef som nu fått avgå, bör stenas, avrättas, frysas ner i frysrum… Hm, vi talar om en människa här?! En människa som vi har sjukt lite information om?  Ven människa som – för allt vi vet – kan ha gjort sitt allra bästa men som kankse är uselt mediatränad? Eller felinformerad? Eller – visst kan det vara så – riktigt dålig på sitt jobb, vad vet jag? Men inte ska hon stenas? Inte förtjänar hon den ena kränkningen efter den andra. Det är enormt beklämande kommentarer man hittar efter bara sekunder på sidan. Jag blir på riktigt ledsen.

Det är dessutom obehagligt att inse hur detta kan få hela halva Sverige på fötter medan misshandel av människor, tvångsutvisningar och krig ute i världen snällt håller oss kvar i våra tv-soffor. Jag tror att vi håller på att bli slavar under vår egen apati emellanåt. Det enda vi orkar reagera över är inslag med snälla djur där vi inte ens har kunskap nog att bli upprörda. Faktiskt.

Jag önskar av hela mitt hjärta Helena Olsson en så bra helg det går. Om hon har familj och barn så önskar jag dem en trygg plats att finnas på. Och om hon har begått en massa fel i sitt jobb så önskar jag henne kloka människor runt sig som kan berätta att man får göra fel och komma igen. Och om hon inte har gjort ett enda fel så önskar jag henne människor som hjälper henne att se det genom dimridåerna.

Och jag önskar oss vanligt folk lite hyfs. Och en gnutta empati. Och energi över till saker vi kan sätta oss in i på riktigt och förstå och förändra.

 

  • Stig

    Trevligt att det finns fler som tänker som jag 🙂
    Själv slutar jag aldrig förvånas hur upprörda människor blir över djur – samtidigt som de fullständigt struntar i människor omkring dem. Skrämmande.