Lättnad, stolthet och engagemang

Ängebykyrkan i Fellingsbro – som är de som slitit dag och natt för Amireh och Zeinab och som har gjort det för så många andra under flera år – delade för en stund sen följande på FB-sidan som funkat som sambandscentral senaste veckorna:

Smått overkligt efter dessa tre veckors kamp att få möta Amireh och Zeinab på stationen i Örebro igår! En fantastisk glädje! Att MV har beslutat om inhibition och därmed släppt dem ur förvaret inger naturligtvis hopp och vi har skäl att vara rimligt optimistiska inför ett avgörande beslut om skyddstillsyn och uppehållstillstånd för Amireh och Zeinab. I 10 års tid har Ängebykyrkan i Fellingsbro haf

t förmånen att möta asylsökande människor och kämpa tillsammans med dem vare sig de bekänner sig som kristna, muslimer eller inte säger sig ha någon tro alls. Vi tror på alla människors lika värde och vi vet att den Gud vi tror på har visat oss en väg för kärlek och omsorg. De här 10 åren har också gett oss en erfarenhet som säger oss att det här fallet inte är avslutat förrän vi har ett formellt beslut om uppehållstillstånd. Det är därför viktigt att vårt engagemang fortsätter för Amireh och Zeinab! Nu krävs också en dialog mellan politiker,kyrka och MV för att detta inte ska få hända igen! Att beslut som är livsavgörande för människor tas på så godtyckliga grunder som för Amireh och Zeinab, är en skandal för vårt land som anser sig företräda mänskliga rättigheter och vara en fungerande rättsstat. Vårt land – vilka är det? Det är vi. Så även om vi ställer vårt hopp (för det gör vi nu!) till folkvalda ledare att förändra tolkningar och regler så vill vi citera Moder Teresa: Do not wait for leaders; do it alone, person to person.
Fantastiska ord, underbart engagemang. Så glad att få vara med och gå sida vid sida med människor som bryr sig så genuint om andra. TACK för att jag får hänga på.