Avslutat besök!

20120613-113426.jpg

Försöker att komma ifatt på alla fronter. I bloggen, på mejlen, med attgöra-listorna. Har haft besök i en vecka och har fått sätta allt annat lite på paus. När jag var tjugo bodde jag tre månader hos ett par mitt i Smith country i Pennsylvania och de kom alltså, som jag skrev förra veckan, och hälsade på oss nu. Vi trodde aldrig riktigt att de skulle dyka upp, de har pratat om det en massa år men det har inte blivit av.

Nu kom de! Trevligt. Men också intensivt. De har liksom aldrig lämnat USA förut. Man inser plötsligt hur väldigt vana de flesta svenskar är vid att resa. Allt som inte var som i USA var liksom konstigt. Vi – de flesta av oss tror jag – vet att toaletter, sängar, gator, restauranger och allt annat ser olika ut i olika länder men om man aldrig lämnat sin kontinent blir ju allt som inte är som hemma inte bara annorlunda – utan konstigt. Innan de kom sa jag att de inte behöver växla pengar, att de kan använda sina kort och ta ut i automater och betala i butiker. För att sen inse att de har förstås ingen pinkod på korten, deras del av USA har inte börjat med det. Och förvåningen när de gång efter gång upptäckte att de inte kunde betala med amerikanska dollar – alla vill väl ha dollar?!

Men. Också så härligt att få prata om våra olikheter, att vandra genom Riksdagshusen och säga att det faktiskt går att knacka på och få komma in och höra deras förvåning. Att höra om deras dagliga liv och allt det som de är så stolta över. Att få upptäcka – och bli stolt över – hur miljömedvetna vi faktiskt är av bara farten i det här landet (vilket gav upphov till förvåning många gånger) och också att inse det faktum att människor vill samma saker världen över, ha goda och kärleksfulla relationer.

En sak som har slagit mig (har slagit mig ofta på mina USA-resor också) är synen på information. Min upplevelse är att vi i Sverige förser oss själva med information, vi tar reda på, googlar, letar alternativa röster. En ständigt återkommande replik under veckan, när vi har samtalat om saker som miljön (tigerräkor, till exempel), Guantanamo eller Sarah Palin har varit ”det där har ingen berättat för oss”. Förstår förstås att det finns svenskar som ser likadant på saken. Men en del av mig tänker; ”varför tusan ska jag sopsortera om 400 miljoner amerikaner fortfarande inte har fått infon om att det behövs?!” Vad gör lilla jag för skillnad liksom.

Det har varit en rolig vecka fylld av skratt, familj och kärlek. Och roligt att upptäcka att min familj och våra relationer liksom slår högre än vasaskepp och fina slott. Det blir liksom aldrig trevligare än när man spelar rundpingis eller grillar i trädgården.

Jag är så tacksam för de där månaderna jag fick när jag var tjugo och för människor som valde att öppna sitt hem för en ganska så nervös tjej som ville prova sina skådespelarvingar. Så roligt att få återknyta till de relationerna en stund igen. Lärorikt att mötas och fyllt av värme att upptäcka att människor tycker man är viktig nånstans långt på andra sidan vattnet.