sms, fritagning och hopp

Saker jag inte brukar göra klockan sju på söndagsmornar:

– Vara vaken

– Följa fritagningar

La mig på ett nattåg hem från Umeå igårkväll. Det var inga roliga godnatt-hälsningar det lilla gäng som varit inblandade i fallet med Jean Kabuidi-buidi skickade till varandra. Vad vi visste:

– Att han satt fast i ett privat fängelse, känt för att ingen överlever två dygn.

– Att svenska myndigheter inte gett honom något att äta sedan de lämnade Sverige. Vem ger inte en medmänniska något att äta på en flight mellan Sverige och Kongo?!?!?

– Att media var fullt av prinsessor och melodifestival och att vi inte riktigt lyckades bryta igenom.

Men nu. För bara minuter sen fick en av oss ett sms. Jean är på något vis fritagen ur fängelset i natt! Han finns på säker plats, på hemlig ort. Och så – några minuter senare – sms från Jean själv. Han orkar inte prata, men han lever! Han lever!

Tusen frågor kvarstår. Hur kunde det här hända? Hur ska han ta sig ut ur landet igen? Kommer svenska myndigheter fatta den här gången eller ska han tillbaka igen om han lyckas ta sig hit? Vet hans familj att han lever? Vet de ens att han tillfångatogs?

Kanske viktigast – kommer det här äntligen att sätta ljus på en fruktansvärt dålig asylpolitik? Det måste det väl? Säg att det måste det?

Våt lilla, märkligt härligt sammansatta grupp har använt Jonas Bergströms sida för uppdateringar hela helgen. Jonas är helt makalös! Undrar om han heller har sovit eller ätit på flera dygn. Gå in och läs där, för senaste uppdateringarna. Även Stefan Swärd håller sig ständigt ajour. Flera av länkarna i min länkblogg har också uppdaterats allteftersom.

Nu kör vi! Jean ska hem!

Tags :
  • Pingback: Pressmeddelande: Pastor Jean fritagen inatt! | Jonas Bergström

  • http://www.teenchallenge.se Anton

    Han lever! Tack gode Gud!

  • http://esilagni.blogspot.com Inga-Lise Furusand Albertsson

    Jag har levt i Congo i snart tre dygn nu. (I natt ska jag sova!) Är så tacksam och glad för alla er som ”jobbat” helhjärtat för pastor Jean. Tack! Mycket förbön och ”jobb” återstår. Jag och min syster (som jobbat 30 år på sjukhus i Kongo) fortsätter i förbönstjänsten.

  • http://www.josefinearenius.se Josefine

    Tack Inga-Lise och Anton (jag är skyldig dig kaffe!)! Att vi är många betyder mycket och idag är det verkligen en handfull som slitit hårt, jag är tacksam att få vara med och stötta dem.