I församlingens mitt

På tal om bloggen jag skrev om trendbrott och sånt häromdagen. Jag blir kvar i Örebro den här helgen, fast jag egentligen – om jag ska vara ärlig – för första gången kommer på mig själv med att säga att jag längtar HEM till Stockholm. Märklig grej. Hursomhelst – jag blir kvar för att en av mina finaste vänner går och gifter sig. På söndag. Och jag är full av förväntan, det ska bli så galet roligt att få vara med.

Och hon skrev en blogg om sitt stundande bröllop igår. Som fick mig att både le och skratta högt. Jag tycker att hon och hennes blivande tänker så klokt, de väljer att gifta sig mitt under en söndagsgudstjänst i sin hemförsamling, mit i det som är deras familj och vardag. Det är nåt stort i det.

Och jag skrattar också högt åt det faktum att hon bjuder på att hon blandat ihop jobbplanering och bröllop, om så bara en gång. Känner på mig att vi är rätt lika där. Projektledare till yrket, liksom. Om jag skulle hamna i en planering av mitt eget bröllop skulle varenda projektledarmall jag har i bakhuvudet dyka fram. Gissar att alla som känner på sig att de skulle bli inblandade skulle fly lång väg…

Grattis i förskott, fina vänner!! Det är en stor sak att få vara vittne till, några som mitt i denna föränderliga värld väljer att lova något för resten av livet. Det är coolt.