Sticker ut hakan i kyrkokulturen 4; Hippt eller bara motsägelsefullt?

Skrivet av Josefine 2010-03-31  |  8 kommentarer

Har klurat på det här i omgångar under många år och nu dök det upp ett praktexempel så jag tror jag tar och passar på att skriva av mig om saken. Kanske nån vänlig själ vill förklara de här grejerna för mig en gång för alla? Jag försöker, så ödmjukt jag bara kan, förstå mig på de hippa kyrkorna. De som vänder sig till en yngre ”publik” (och jag inser att jag använder ordet publik smått retoriskt här). De som jag vet gör så mycket gott i de sammanhang de finns i, som växer och får se människor växa, men som använder sig av en jargong jag inte vet hur jag ska närma mig. Och jag vil så gärna förstå.

Jag ser på Facebook att flera av mina vänner ska på en lovsångskvälll i Clara kyrka på långfredagen. Trevnad. Av programmet att döma ser det ut som att det är extremt talangfulla musiker med hjärtat på rätta stället som vill starta påskhelgen med en stund av stillhet inför den högste. Jag skulle gärna gå dit. Men vad i allsindar har de döpt aftonen till?! ”Hillsong Unplugged – Lovsångskonsert”. Alltså, frågorna hopar sig. Går det att ha en lovsångskonsert? Blir inte det väldigt motsägeslefullt i sig själv. Antingen är det en konsert eller så går jag väl dit för att själv lova Gud tillsammans med andra? Eller? Och vad handlar artistgrejen om? Det är långfredag, det är Clara kyrka och insamling till de hemlösa och det är – Hillsong Unplugged? Jag fattar inte riktigt. Kommer jag för att minnas påsken eller för att uppleva en kyrka som annars spelar med elgitarrer inte spela med elgitarrer och dessutom göra det i nån annans kyrka? Kan jag i Jönköping i helgen gå på ”Korskyrkan Unplugged – Psalmkonsert” i Pingstkyrkan? Hm… ja, jag gör mig dummare än jag är, jag har dessutom själv sjungit i gospelkör en massa år, sjungit lovsång och kallat det konsert… men är det inte liiiiite konstigt ändå? Finns det ett behov i oss av att känna att vi går på konsert? Att någon är artist och nån annan publik? Att alla kan sina roller?

Och när jag ändå är inne där och tassar. Jag roas så av blandningen av språk i den här typen av nyare församlingar. Jag förstår att man har hemsidor på både engelska och svenska. Jag är själv ett offer för det engelska språket och använder det mer i min dagliga svenska än jag borde förmodligen. Men det här blandandet hej vilt? Jag har försökt få det förklarat många gånger men jag lyckas aldrig få några bra svar. Kolla den här sidan. Den är supertrevlig. Inbjudande, öppen och fördomsfri. (Hela hemsidan är enormt öppen för kyrkovana människor, tydlig, attraktiv, lätt att förstå. Här finns mycket att lära av.) Men när man vill berätta vad Bibeln säger, då gör man det plötsligt på engelska?!

Psalm 92:13 säger… ”Those who are planted in the house of God shall always flourish”.
Kyrkan är en plats för alla, oavsett vem du är så tror vi att det finns en plats för dig i Guds familj. Welcome Home!

Helt på engelska. Jag fattar. Helt på svenska. Jag fattar också. Men allt på svenska utom rubriker och bibelcitat? Förklara för mig! Blir bibelordet bättre på engelska? Vad är det jag missar? Och jag förstår att det går att säga; ”stör du dig på språkbruket så är du väl större än att du stör dig på småsaker”. Men jag försöker inte att vara så störd jag kan här, vill inte vara dryg, jag har bara på allvar i flera år försökt hitta någon som kan förklara det för mig. Som kan säga något annat än; ”alla vill hitta nåt att störa sig på, se allt bra vi gör istället”. Jag ser tusen bra saker, men just det här (som kanske också är bra, vad vet jag?) har ingen lyckats förklara för mig.

Nåväl. Jag tycker faktiskt att den där aftonen i Clara kyrka på fredag låter riktigt fin. Kanske går dit och ser om jag får några bra svar där. Om inte annat, så önskar jag mina Facebookvänner som tackat ja till unplugged-aftonen, och alla er andra, en riktigt välsignad påskhelg!