Måndagsartist; Mirrors and smoke

Jag har några favvoartister som jag liksom är helt försvarslös inför. De skulle kunna börja bete sig riktigt märkligt innan jag reagerade, för att jag helt enkelt sväljer allt de gör med hull och hår. Jars of Clay är en av dem. De är så sjukt bra. Jag är liksom helt onyanserad kring detta. Texterna, inställningen, engagemanget, funderingarna runt kyrkan. Jag baxnar. Helt oreflekterat.

Så det går inte att bara ha en måndagsartistblogg runt dem, den skulle bli för lång (och jag har redan planerat för en gaaaaaalet lång blogg i veckan) så det blir en Jars-vecka! Som börjar idag. Med en av de vackraste kärlekssånger jag vet, Mirrors and smoke. Den är inte given, den kan få dig som just läste mig hylla dessa gossar att undra vad det är för fantastiskt de skulle ha att säga (men vänta bara). Men, åh, vad den är bra.

Det är en duett, från skivan Good Monsters, mellan Dan Haseltine och fantastiska Leigh Nash från Sixpence None the Richer. Videon ovan står som en fanvideo på You Tube. Men jag hyser starka misstankar om att bandets gitarrist suttit och knåpat ihop den natt, hursom är även den brilljant.

Överlag är Jars of Clay oerhört duktiga på att skriva om relationer på ett sätt som jag sällan ser hos band som befinner sig i den sektor av branschen som de gör. Hela senaste plattan – The long fall back to earth – innehåller grymma beskrivningar av det krångliga det innebär att leva nära andra människor. Lyssna, till exempel på closer eller safe to land.

Läs, lyssna och begrunda. Trevlig måndag på er!

I’m feeling older than my years

I’m feeling pain inside my chest

It’s love that keeps me silent

It’s my silence that you detest

Rivers flow into the oceans

And oceans never fill

I want to kiss your lips,

but I know I never will

Love’s a hard decision to risk impending choke

But love will keep you wishing

And my heart will keep me broke

I blew flowers, gave you candy to even out the guilt

I sent you greeting cards with messages

that I could never write

Rivers flow into the oceans

And oceans never fill

I want to let you know me

But I know I never will

Love’s a contradiction

Many mirrors and smoke

Love will keep you wishing

My heart will keep me broke

You will always want me

And I’ll always want to leave

Even though I cut your wounds

You still deny they’re real

Rivers flow into the ocean

Oceans never fill

I want to lay my life down

But I know you never will

Love’s a strange condition

With all the doubts it can invoke

You love keeps me wishing

And my heart keeps me broke

Baby, don’t you cry, ’cause I got it all figured out

You always make me sad

But that’s what true love is all about

Rivers never fill the oceans

But oceans always feel

The waters reaching deep inside them

I guess they always will

Love’s a constant mission to a world you never spoke

Love, it keeps you wishing

My heart, it keeps me broke …