Uppbrott

Mina saker flyttar idag. Inte jag faktiskt. Bara sakerna. De lämnar min lägenhet i Örebro och rör sig mot min andrahandstvåa i Stockholm. Själv blir jag kvar i hemstaden i sex veckor till, hemlös, förlitandes på allehanda vänner och familj. Det blir nog bra. 

Mycket i livet handlar just nu om uppbrott. Byte av jobb, byte av stad, byte av… det mesta gissar jag. Det blir bra. Nytt. Men bra. 

Nåt annat som också är uppbrott är temat på Frizonfestivalen i år. Alla möten, seminarier och samtal kretsar kring just ”Uppbrott”. Fantastisk tanke. Vad är det vi behöver göra brott ifrån för att komma vidare? Vad är det som måste få kosta för att jag bättre ska kunna  följa Jesus? 

För egen del hör det ihop. De senaste tio åren har min augusti varit klar. Frizon har högsta prioritet på året, jag har jobbat med festivalen på olika sätt samtliga år, allt ifrån att servera kaffe till artister till att försöka styra hela den 400 man starka organisationen. Det är en fantastisk upplevelse. Och just i år blir det inte så. Mitt nya jobb tar mig till Chicago och Leadership Summit just de där dagarna. Samma dagar. Jag är väldigt peppad på Chicago. Men det krockar. Med de viktigaste dagarna på året. Min självömkan har bitvis inte sett några gränser. Jag v i l l  i n t e missa festivalen. Men ok då, uppbrott får det väl bli. Det är säkert bra för mig. kommer säkert mogna på en massa fantastiska vis. 

Besök festivalen om du har möjlighet. På ingen annan plats har min tro blivit så utmanad, mina tvivel grusats så totalt, min hjärna trissats så att tänka ett extra varv, mitt hjärta landat i sån visshet och förundran. Jag är tacksam för platser som Frizon. Som tar unga människors tro och längtan på allvar. Tacksam över att ha fått vara en liten del av den stora planen.